Jag tror inte på slumpen!!
Imorse när jag vaknade så sken solen som sjutton och det gjorde mig på ganska bra humör! Inte jätteglad men lite gladare iaf... Började en ny kurs idag, det handlar fortfarande om forkningsmetoder men nu är det kvalitativt istället för kvantitativt synsätt. Allting har dock känts lite motigt idag och när jag lämnade skolan var jag rätt nere. Men så fick jag en liten pratstund med Jocke på bussen och när vi kliver på tunnelbanan så sitter KAJSA där!! Kajsa är en sjuuukt trevlig tjej som jag känner genom mina kusiner. Hon är en person med en energi som gör att man bara blir såå glad, och dessutom är hon väldigt klok. Att möta henne fick mig att tänka på en sak. Var det verkligen slumpen att jag möter Kajsa för första gången på ett år PRECIS när jag verkligen behövde piggas upp och bli på bättre humör?? DET tror inte jag!
Nu vill jag bara vara på landet och njuta av sommarlov!
Men först vill jag att det ska bli lördag så att får träffa My och Thurre-Burre!!
Nu vill jag bara vara på landet och njuta av sommarlov!
Men först vill jag att det ska bli lördag så att får träffa My och Thurre-Burre!!
Lite allmän uppdatering!
Okej då var det dax att uppdatera er på vad som händer i mitt liv!
I onsdags var det tenta i forskningsmetoder ! Usch vad jag inte var förberedd... Skrev det jag kunde och försökte väl typ låta som jag visste vad jag snackar om. Var klar efter en typ timmer av tre och kände inte att jag kunde lägga till något så jag lämnade in och drog hem... Sov ett par timmar och var som vanligt lite chockad över att inte har något att göra...
Igår träffade jag Felicia och gic på stan med henne efter en dyr lunch på Coffeehouse by George... Hmm vad är bäst, vara onyttig och äta något som faktiskt smakar bra på tex Donken för femti spänn eller vad de nu kostar eller vara nyttig och köpa en svindyr smörgås som man inte ens äter upp ?? Kan ju tillägga att jag köpte en Mcflurry Daim på donken sen iaf så nyttigheten var det väl inte så mkt med... Gott var det iaf om än lite kallt med tanke på vädret... Sen gick vi genom gamla stan och köpte en film till vår planerade rysarkväll på SF-bokhandeln där... sen tog vi var sin cola och satt och snackade i kungsan och njöt av vårsolen, mysfaktor med andra ord! Efter en sväng på hm stack jag hem och käkade och sedan bar det iväg till stallet och hopplektion för Jenny på Gerhard! Sjukt längesen jag red den hästen så det tog lite tid att vänja sig vid hur han ska ridas men på slutet gick det riktigt bra!!
Idag sov jag länge men drömde ett par mardrömmar så jag mådde inte så bra när jag vaknade... Har dammsugit och röjt i mitt rum och tittat lite på Elizabeth - The Golden Age.
Sen blev dan värre för pappa kom hem och sa att bilen är sönder IGEN, vilket betyder att jag inte kan ta mig till jobbet på söndag vilket betyder att jag måste ge bort den jobbgången IGEN och alltså förlorar pengar IGEN!! Fan fan fan fan ... och allt bara för att min pappa inte kan skaffa sig en NORMAL JÄVLA BIL!!!
Imorgon ska jag till stallet och rida iaf... My ska med och fota med sin nya kamera och det ska bli sjukt kul att se henne igen!! Hon kan alltid få mig på bra humör igen!!
Slutar med en låt som alltid får mig på bättre humör!!
Puss och kram på er alla!!
I onsdags var det tenta i forskningsmetoder ! Usch vad jag inte var förberedd... Skrev det jag kunde och försökte väl typ låta som jag visste vad jag snackar om. Var klar efter en typ timmer av tre och kände inte att jag kunde lägga till något så jag lämnade in och drog hem... Sov ett par timmar och var som vanligt lite chockad över att inte har något att göra...
Igår träffade jag Felicia och gic på stan med henne efter en dyr lunch på Coffeehouse by George... Hmm vad är bäst, vara onyttig och äta något som faktiskt smakar bra på tex Donken för femti spänn eller vad de nu kostar eller vara nyttig och köpa en svindyr smörgås som man inte ens äter upp ?? Kan ju tillägga att jag köpte en Mcflurry Daim på donken sen iaf så nyttigheten var det väl inte så mkt med... Gott var det iaf om än lite kallt med tanke på vädret... Sen gick vi genom gamla stan och köpte en film till vår planerade rysarkväll på SF-bokhandeln där... sen tog vi var sin cola och satt och snackade i kungsan och njöt av vårsolen, mysfaktor med andra ord! Efter en sväng på hm stack jag hem och käkade och sedan bar det iväg till stallet och hopplektion för Jenny på Gerhard! Sjukt längesen jag red den hästen så det tog lite tid att vänja sig vid hur han ska ridas men på slutet gick det riktigt bra!!
Idag sov jag länge men drömde ett par mardrömmar så jag mådde inte så bra när jag vaknade... Har dammsugit och röjt i mitt rum och tittat lite på Elizabeth - The Golden Age.
Sen blev dan värre för pappa kom hem och sa att bilen är sönder IGEN, vilket betyder att jag inte kan ta mig till jobbet på söndag vilket betyder att jag måste ge bort den jobbgången IGEN och alltså förlorar pengar IGEN!! Fan fan fan fan ... och allt bara för att min pappa inte kan skaffa sig en NORMAL JÄVLA BIL!!!
Imorgon ska jag till stallet och rida iaf... My ska med och fota med sin nya kamera och det ska bli sjukt kul att se henne igen!! Hon kan alltid få mig på bra humör igen!!
Slutar med en låt som alltid får mig på bättre humör!!
Puss och kram på er alla!!
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN MY!!
Idag fyller världens underbaraste My hela 20 år! Grattis som fan gumman, hoppas du får en superdag och att alla är extra underbara mot dig!! Du kan nog inte ens ana hur underbar du är och hur mycket du betyder för mig! Älskar dig för alltid!!
Jag vågar inte ens tänka på hur jag skulle må om jag inte hade ditt stöd, du är bäst!
Glöm aldrig att din Anna alltid tänker på dig och finns med dig!!
Puss och kram <3 <3 <3
Tänk att man kan vara såhär vacker på utsidan och ändå vara ÄNNU vackrare på insidan!!!
Jag vågar inte ens tänka på hur jag skulle må om jag inte hade ditt stöd, du är bäst!
Glöm aldrig att din Anna alltid tänker på dig och finns med dig!!
Puss och kram <3 <3 <3
Tänk att man kan vara såhär vacker på utsidan och ändå vara ÄNNU vackrare på insidan!!!
It´s been two long years now since the top of the world came crashing down
Idag är det två år sen på dagen sen min mamma gick bort. Det är så konstigt att tänka på. På ett sätt känns det som jag pratade med henne igår och på ett sätt känns det som om ett helt liv passerat, för trots att inget är så starkt i mig som minnet av min mamma så bleknar hon ändå. Jag vet att det är livets gång men det finns inte ord för smärtan som följer med att inse att ens egen mamma bara finns kvar i en som minnen och känslor, att hon inte längre är en människa av kött och blod.
Jag minns den dagen som en vacker vårdag med friska vindar. Jag minns att jag aldrig känt mig så tom som jag gjorde när jag satt vid hennes säng. Jag minns att jag inte märkte att jag grät förrän jag såg mörka fläckar på tröjan. Jag minns att mitt medvetande skrek i mitt huvud "detta är inte verkligt!!". Jag hade inte kunnat föreställa mig att världen kunde vara så grym, det misstaget gör jag aldrig om!
Om ni inte vill veta mer om vad som hände den dagen föreslår jag att ni slutar läsa nu. Jag förstår om ni vill låta det vara vid att Annas mamma fick cancer och gick bort, om ni inte vill veta hur det är att uppleva det värsta. Jag unnar er att leva i en trygg värld och somna vissa om att det inte kommer hända er. Läs då inte vidare!
Mamma ligger i en sjukhussäng.
Hon har slangar och maskiner runt sig, men jag tittar inte på dem, vill inte veta vad de är till för.
Jag vet inom mig att det är mamma, men kvinnan som ligger där, djupt nedsövd har ingenting gemensamt med den glada, envisa, vackra kloka och kämpande mamma jag älskar så högt.
Jag vet vad som är på väg att hända och jag är rädd att jag helt enkelt ska gripas av panik och springa därifrån, långt bort, till en vacker plats där detta inte existerar. Men jag sitter kvar. Jag vet inte varför men det känns inte som mod, mer som instinkt, en sista önskan om att det inye kommer att ske.
Mammas andetag kommer med långa mellanrum, alldeles för långa.
De är djupa och lite hackiga.
Huvudet rör sig när hon andas som om det krävdes en stor ansträngning.
Jag räknar andetagen för jag vet att vart och ett av dem kan vara det sista.
Jag håller hennes hand i min.
Hon håller inte tillbaka.
Men ändå finns det ett grepp där, som om hennes hand vore skulpterad runt min, inte hårt bara närvarande.
Hela tiden räknar jag andetagen.
Tårarna rinner i strida strömmar, inga snyftningar, tårarna rinner ändå, som om de får kraft av den smärta som strålar ut från mitt bröst och förlamar musklerna.
Så kan jag sluta räkna.
Andetagen kommer inte mer.
En maskin piper till.
Läkaren kommer fram till mig, lägger handen på min axel och säger med mjuk röst:
"Nu är mamma död."
Jag föll.
Och jag kommer aldrig sluta falla.
Christina Brihmer Wallde
1944.04.24 - 2007.03.22
May the angels sing thee to thy sleep
min lilla mamma. en dag ska vi ses igen...
då finns ingen gråt, bara pärlande skratt
då finns ingen smärta, bara brusande glädje
då finns ingen rädsla, bara evig lycka
jag bär Dig med mig
överallt
i mina tårar
och i mitt skratt
ï mina ord
och i min tystnad
i solens sken
och i hällande regn
dag som natt
när jag badar i havet
när jag pulsar i snön
i varje steg och i varje andetag
och jag hoppas ur djupet av mitt hjärta
att jag en dag skall minnas dig
inte med smärta över din bortgång
utan med glädje över ditt liv
JAG KOMMER ALLTID ÄLSKA DIG!!!!!
Jag minns den dagen som en vacker vårdag med friska vindar. Jag minns att jag aldrig känt mig så tom som jag gjorde när jag satt vid hennes säng. Jag minns att jag inte märkte att jag grät förrän jag såg mörka fläckar på tröjan. Jag minns att mitt medvetande skrek i mitt huvud "detta är inte verkligt!!". Jag hade inte kunnat föreställa mig att världen kunde vara så grym, det misstaget gör jag aldrig om!
Om ni inte vill veta mer om vad som hände den dagen föreslår jag att ni slutar läsa nu. Jag förstår om ni vill låta det vara vid att Annas mamma fick cancer och gick bort, om ni inte vill veta hur det är att uppleva det värsta. Jag unnar er att leva i en trygg värld och somna vissa om att det inte kommer hända er. Läs då inte vidare!
Mamma ligger i en sjukhussäng.
Hon har slangar och maskiner runt sig, men jag tittar inte på dem, vill inte veta vad de är till för.
Jag vet inom mig att det är mamma, men kvinnan som ligger där, djupt nedsövd har ingenting gemensamt med den glada, envisa, vackra kloka och kämpande mamma jag älskar så högt.
Jag vet vad som är på väg att hända och jag är rädd att jag helt enkelt ska gripas av panik och springa därifrån, långt bort, till en vacker plats där detta inte existerar. Men jag sitter kvar. Jag vet inte varför men det känns inte som mod, mer som instinkt, en sista önskan om att det inye kommer att ske.
Mammas andetag kommer med långa mellanrum, alldeles för långa.
De är djupa och lite hackiga.
Huvudet rör sig när hon andas som om det krävdes en stor ansträngning.
Jag räknar andetagen för jag vet att vart och ett av dem kan vara det sista.
Jag håller hennes hand i min.
Hon håller inte tillbaka.
Men ändå finns det ett grepp där, som om hennes hand vore skulpterad runt min, inte hårt bara närvarande.
Hela tiden räknar jag andetagen.
Tårarna rinner i strida strömmar, inga snyftningar, tårarna rinner ändå, som om de får kraft av den smärta som strålar ut från mitt bröst och förlamar musklerna.
Så kan jag sluta räkna.
Andetagen kommer inte mer.
En maskin piper till.
Läkaren kommer fram till mig, lägger handen på min axel och säger med mjuk röst:
"Nu är mamma död."
Jag föll.
Och jag kommer aldrig sluta falla.
Christina Brihmer Wallde
1944.04.24 - 2007.03.22
May the angels sing thee to thy sleep
min lilla mamma. en dag ska vi ses igen...
då finns ingen gråt, bara pärlande skratt
då finns ingen smärta, bara brusande glädje
då finns ingen rädsla, bara evig lycka
jag bär Dig med mig
överallt
i mina tårar
och i mitt skratt
ï mina ord
och i min tystnad
i solens sken
och i hällande regn
dag som natt
när jag badar i havet
när jag pulsar i snön
i varje steg och i varje andetag
och jag hoppas ur djupet av mitt hjärta
att jag en dag skall minnas dig
inte med smärta över din bortgång
utan med glädje över ditt liv
JAG KOMMER ALLTID ÄLSKA DIG!!!!!
GRATTIS TESSAN!!
Idag fyller världens bästa Tessan 19 år!!
Grattis gumman!
Hoppas allt är perfekt på din dag!
Sista födelsedagen innan 20, bara ett år kvar att vara tonåring på!!
DU ÄR BÄST GUMMAN, GLÖM INTE DET!!
Älskar dig ! <3 <3 <3
Grattis gumman!
Hoppas allt är perfekt på din dag!
Sista födelsedagen innan 20, bara ett år kvar att vara tonåring på!!
DU ÄR BÄST GUMMAN, GLÖM INTE DET!!
Älskar dig ! <3 <3 <3
Jag finns här för dig!
Här kommer ett utdrag ur en låt som betyder väldigt mycket för mig, mest för att jag tänker på en av mina finaste vänner, Madde!!
Den här låten, den är för oss, fö allt vi delat, alla känlor vi har gemensamt och för den tröst vi finner hos varandra!
Jag önskar så att det vi har gemensamt inte existerade men det länkar oss ändå samman, ger en förståelse som kanske inte varit möjlig annars!
Jag älskar dig gumman och jag kommer alltid finnas här för dig!
Now, people say I'm the life of the party
'cause I'll tell a joke or two.
Although I might be laughin' loud and hearty,
Deep down inside I'm blue.
So take a good look at my face
You'll see my smile looks out of place.
If you'll look closer,
It's easy to trace the tracks of my tears.
I need you, I need you.
Outside I'm masqueradin',
'cause inside my hope is fading.
So take a good look at my face.
You'll see my smile looks out of place.
If you look closer,
It's easy to trace the tracks of my tears.
Dolly Parton, The Tracks of My Tears
Jag har lyckats igen!!
Jag var så fruktansvärt ridsugen när jag åkte till stallet i lördags! Jag har äntligen börjat hitta knapparna på stora och lite vingliga Malinka och såg fram emot att göra ytterligare framsteg. Vi började med att trava lååångsamt över bommar och det gick väl sådär och så kom vi fram i galopp och började jobba över en serie. Det gick faktiskt riktigt bra och jag började få in tajmingen men så efter en runda blev hon väldigt stark och helt plötsligt snubblar hon bara till under mig. I några sekunder trodde jag att det gick att rädda men i nästa ögonblick slår jag i marken. Det gjorde inte alls ont faktiskt men först trodde jag att hästen skulle landa på mig men det gjorde hon som tur var inte (Malinka är en av stallets största hästar och jag skulle tro att hon väger sisådär 700 - 750 kg, inget man vill ha över sig särskilt inte när man ligger precis vid en vägg och inte har nånstans att ta vägen). Jag satte mig upp på en gång för att de andra inte skulle tro att jag hade gjort mig illa men oj vad allting snurrade!! Andrea sa åt mig att resa mig försiktigt och hjälpte mig upp men jag hade liksom inte ont nånstans, jag fattade bara inte varför det plötsligt kändes mer som om jag befann mig i lustiga huset än i ridhuset?? ^^ Fick inte sitta upp igen förrän jag stått och andats ett tag och Malinka såg ännu spakare ut än jag. Hon tittade på mig med sina stora vackra ögon och det såg ut som jhon tänkte en blandning mellan "det där va läskigt!" och "asså de va inte meningen!" Sååå söt var hon så jag stod och kramade henne och tröstade henne lite och sen fick jag sitta upp igen. Vi travade över serien två gånger och så frågade Andrea om jag ville galoppera, det ville jag verkligen men ojojoj vad mina armar kändes kraftlösa, typ som spagetti !! Så då fattade jag att jag aldrig skulle orka hålla ihop henne i galopp så jag gav mig. Är ju en ganska envis person och gillar inte när jag inte får till det men ibland måste man själv inse sina begränsningar även om det tar emot.... På lördag får jag förhoppningsvis ta revanch och visa att jag lärt mig något av att rida denna härliga häst!! Dessutom ska My med och rida på lördag vilket ju gör det hela sååå mycket roooligare! Kan knappt vänta!!
Slappade resten av helgen och lyckades faktiskt plöja igenom lite i statistikböckerna ... Höll på att garva arslet av mig till premiären av wipeout, hur sjukt kul är det inte när folk ramlar och studsar åt alla håll i världens fart??!! Shit vad jag ääälskar skadeglädje!! *evil*
Igår var det vår i luften så jag gick till skolan i dunväst och gympaskor istället för jacka och stövlar. Onödig föreläsning närläraren börjar med att berätta att han mejlatoss alla OH-bilder och sedan står och läser innantill typ, jag menar vad är meningen? Så jag gick hem i pausen... Lyckades dock missa att vi ska para ihop oss till fältstudiearbetet så nu får man gå med ljus och lykta efter nån att vara med..
Fy vad jag blev arg och besviken när det var fullt med snö ute imorse!! Dumma vinter som aldrig ger sig!! Vi fick gå tidigare och jag handlade och hämtade ett paket på vägen hem! Pappa hade förståss också handlat, kommunikationen på topp med andra ord (not). I paketet låg ett par splitter nya blårutiga ridbyxor med svart helskoning som jag köpt begagnade på tradera! Såå jäkla naajs!! Satt perfekt och kostade bara tvåhundra spänn!!
Kan det inte bara bli sommar igen? Varm och skönt på bryggan med en bra bok och kristallklart vatten som doftar salt!!
Slappade resten av helgen och lyckades faktiskt plöja igenom lite i statistikböckerna ... Höll på att garva arslet av mig till premiären av wipeout, hur sjukt kul är det inte när folk ramlar och studsar åt alla håll i världens fart??!! Shit vad jag ääälskar skadeglädje!! *evil*
Igår var det vår i luften så jag gick till skolan i dunväst och gympaskor istället för jacka och stövlar. Onödig föreläsning närläraren börjar med att berätta att han mejlatoss alla OH-bilder och sedan står och läser innantill typ, jag menar vad är meningen? Så jag gick hem i pausen... Lyckades dock missa att vi ska para ihop oss till fältstudiearbetet så nu får man gå med ljus och lykta efter nån att vara med..
Fy vad jag blev arg och besviken när det var fullt med snö ute imorse!! Dumma vinter som aldrig ger sig!! Vi fick gå tidigare och jag handlade och hämtade ett paket på vägen hem! Pappa hade förståss också handlat, kommunikationen på topp med andra ord (not). I paketet låg ett par splitter nya blårutiga ridbyxor med svart helskoning som jag köpt begagnade på tradera! Såå jäkla naajs!! Satt perfekt och kostade bara tvåhundra spänn!!
Kan det inte bara bli sommar igen? Varm och skönt på bryggan med en bra bok och kristallklart vatten som doftar salt!!
Varför jag aldrig blir hel igen....
Ännu en dag igen
Jag vaknar upp med tystnaden
Åh, står där lika vilsen som ett barn
Och som en våg kommer saknaden
Och den sköljer över mig
I samma stund ser jag sanningen
Jag ska leva utan dig
Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind
Jag minns den morgonen
När vi två gick i sommarregn
Och du sa:
Det här har inget slut
En annan dag och en annan jag
Står vid fönstret och ser ut
Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind
(Det är inte regn som faller)
(Finns inga spår i snön som leder hit)
(Ett hus bebott av tomhet)
Av hjärtat fattas det en bit
(Det är inte regn som faller)
Här blir det aldrig sommar någonsin
Fast jag hör fåglar sjunga
Vet jag att smärtan, den är min
"Det är inte regn som faller" Sonja Aldén
Jag vaknar upp med tystnaden
Åh, står där lika vilsen som ett barn
Och som en våg kommer saknaden
Och den sköljer över mig
I samma stund ser jag sanningen
Jag ska leva utan dig
Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind
Jag minns den morgonen
När vi två gick i sommarregn
Och du sa:
Det här har inget slut
En annan dag och en annan jag
Står vid fönstret och ser ut
Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind
(Det är inte regn som faller)
(Finns inga spår i snön som leder hit)
(Ett hus bebott av tomhet)
Av hjärtat fattas det en bit
(Det är inte regn som faller)
Här blir det aldrig sommar någonsin
Fast jag hör fåglar sjunga
Vet jag att smärtan, den är min
"Det är inte regn som faller" Sonja Aldén
Madde, Madde, Madde!
Här kommer man hem efter en slaskig dag lång dag med grupparbete å en ridliektion som bara gick halvbra, en försenad buss och en ännu mer försenad tunnelbana, mörker och mera slask. Man är arg och ledsen och frustrerad och förbannad på samma gång och vill bara vara fyra år och lägga sig under täcket och storböla för att livet bara är piss!! Och vad hittar man i mailboxen?? Jo, en kommentar från Madde som bara lyser upp allt och plötsligt skulle det lika gärna kunna vara sommar för tyngden är borta från bröstet och tårna som hann tränga fram torkar och plötsligt är allt bra igen!!
Vafan skulle jag göra utan dig Madde?? Vem skulle dra upp mig ur det där hålet jag gräver ner mig i och säga "Ryck up dig nu knasboll, så går vi å käkar kebab!"
Hur kan du vara så jävla bra på att få mig att må så sjukt mycket bättre, hur kan du veta när jag som mest behöver en liten knuff uppåt när allt annat pekar neråt?? Du är magisk Madde så är det bara!!
Du är så fantastisk och unik Madde! Så modig och stark och samtidigt så rolig och snäll!! Du är lixom du på det bästa sätt man kan vara du på om du förstår vad jag menar!! (?). Du får en att känna sig så jävla rätt!! Känner man sig nertryckt eller dum eller korkad så ser du på en och säger typ "världen är dum i huvet men du du e helt rätt och det ska du fatta!!" För det är lixom så du ser på saken! Är livet puckat eller orättvist så sätter du lixom på dig boxningshandskarna och säger "du muckar med fel människa för mig sätter man sig inte på!" Jag beundrar dig så grymt mycket Madde, förstår du det???
Men det ABSOLUT bästa med dig, det är din humor, man kan garva tills man knappt kan stå med dig över minsta lilla pyttegrej och sen går man och garvar åt det i flare månader och folk som inte fattar skämtet tycker atta man e knäpp!!
Vad vore livet utan människor som dig och My, alla underbara människor i klassen tex min egen lilla Torunn, och Jocke som väcker mig ur morgonkoman med en vink och en skojig kommentar, Charlotte med sina kloka kommentarer och förbluffande förmåga att tänka precis som jag, Felicia dig som jag känt i snart 20 år och som känns som en del av mig, vi behöver knappt snacka snart för vi vet precis vad den andre ska säga!! Och Jenny min Jenny, du härliga varelse med ditt sätt att alltid få en att slappna av och ha så jävla roligt!!
JAG HAR FAN JORDENS UNDERBARASTE KOMPISAR!!!!!!!! <3 <3 <3
Vafan skulle jag göra utan dig Madde?? Vem skulle dra upp mig ur det där hålet jag gräver ner mig i och säga "Ryck up dig nu knasboll, så går vi å käkar kebab!"
Hur kan du vara så jävla bra på att få mig att må så sjukt mycket bättre, hur kan du veta när jag som mest behöver en liten knuff uppåt när allt annat pekar neråt?? Du är magisk Madde så är det bara!!
Du är så fantastisk och unik Madde! Så modig och stark och samtidigt så rolig och snäll!! Du är lixom du på det bästa sätt man kan vara du på om du förstår vad jag menar!! (?). Du får en att känna sig så jävla rätt!! Känner man sig nertryckt eller dum eller korkad så ser du på en och säger typ "världen är dum i huvet men du du e helt rätt och det ska du fatta!!" För det är lixom så du ser på saken! Är livet puckat eller orättvist så sätter du lixom på dig boxningshandskarna och säger "du muckar med fel människa för mig sätter man sig inte på!" Jag beundrar dig så grymt mycket Madde, förstår du det???
Men det ABSOLUT bästa med dig, det är din humor, man kan garva tills man knappt kan stå med dig över minsta lilla pyttegrej och sen går man och garvar åt det i flare månader och folk som inte fattar skämtet tycker atta man e knäpp!!
Vad vore livet utan människor som dig och My, alla underbara människor i klassen tex min egen lilla Torunn, och Jocke som väcker mig ur morgonkoman med en vink och en skojig kommentar, Charlotte med sina kloka kommentarer och förbluffande förmåga att tänka precis som jag, Felicia dig som jag känt i snart 20 år och som känns som en del av mig, vi behöver knappt snacka snart för vi vet precis vad den andre ska säga!! Och Jenny min Jenny, du härliga varelse med ditt sätt att alltid få en att slappna av och ha så jävla roligt!!
JAG HAR FAN JORDENS UNDERBARASTE KOMPISAR!!!!!!!! <3 <3 <3
