Det här handlar om MIG!
Nu skriver jag inget om vad som hänt sen sist, nu skriver jag BARA för att ni ska få läsa ett stycke ur en bok jag håller på och läser just nu. Boken heter "Utan en tanke" och den handlar om en ung föräldralös tjej som missbrukar heroin. De senare stämmer ju inte på mig men det här stycket kunde jag verkligen ha skrivit, för det stämmer PÅ PRICKEN med hur jag känner!!
"Den natten när Eva drömt om sin mamma vaknade hon med riktig ångest i bröstet. hon hade så jävla dåligt samvete och hon kände hur sorgen över det oåterkalleligt, definitiva slut som döden ändå var tog över hennes själ. det var så hemskt att hon var borta, verkligen borta, att Eva kände det som om hon skulle kvävas. hon satte sig upp i sängen och försökte andas genom munnen. det satt ett brett tryck över bröstet på henne och hon drog djupt efter andan ett par gånger.
Det var så svårt att förstå att någon bara inte fanns mer. Borta för alltid. Aldrig mer se mamma, aldrig mer prata med henne eller känna henne. Aldrig mer någonting. Hon var borta. De var alla borta Verkligen borta, för sig själva och för alla andra. Döda, kalla, stela och kremerade. Lite aska i urnor. Damm bara. Ingenting alls egentligen. Bara ett stort jävla hål hos henne som blev lämnad kvar. Ett stort jävla hål av fåfäng längtan, smärta och skuld. Skulden, den stora svarta skulden, större än allting, jagade Eva natt efter natt utan att hon kunde värja sig. den var listig. Låg där och väntade bara för att välla in när hennes försvarsmurar var som lägst. den tog över hennes tankar och den fyllde hennes kropp med en rivande slitande längtan efter ro."
"Utan en tanke" av Lotta Thell
"Den natten när Eva drömt om sin mamma vaknade hon med riktig ångest i bröstet. hon hade så jävla dåligt samvete och hon kände hur sorgen över det oåterkalleligt, definitiva slut som döden ändå var tog över hennes själ. det var så hemskt att hon var borta, verkligen borta, att Eva kände det som om hon skulle kvävas. hon satte sig upp i sängen och försökte andas genom munnen. det satt ett brett tryck över bröstet på henne och hon drog djupt efter andan ett par gånger.
Det var så svårt att förstå att någon bara inte fanns mer. Borta för alltid. Aldrig mer se mamma, aldrig mer prata med henne eller känna henne. Aldrig mer någonting. Hon var borta. De var alla borta Verkligen borta, för sig själva och för alla andra. Döda, kalla, stela och kremerade. Lite aska i urnor. Damm bara. Ingenting alls egentligen. Bara ett stort jävla hål hos henne som blev lämnad kvar. Ett stort jävla hål av fåfäng längtan, smärta och skuld. Skulden, den stora svarta skulden, större än allting, jagade Eva natt efter natt utan att hon kunde värja sig. den var listig. Låg där och väntade bara för att välla in när hennes försvarsmurar var som lägst. den tog över hennes tankar och den fyllde hennes kropp med en rivande slitande längtan efter ro."
"Utan en tanke" av Lotta Thell
Kommentarer
Postat av: Felicia
Kan bara försöka föreställa mig hur det är att känna så. Men jag hoppas verkligen att du inte känner någon skuld, och att du vet att det självklart inte hände pga dig.
<3
Trackback
